Tiden går…

Oj, vad länge sedan det var jag skrev något här! Tiden bara rusar fram. Det är knappt man hänger med. Det har runnit en hel del vatten under broarna sedan jag skrev senast. Mycket har hänt, men ändå är det som om tiden i vissa fall har stått stilla. Konstigt.

Vissa saker är de samma. Lukas är fortfarande den finaste killen som finns på denna jord! Jag var nästan på väg att skriva ”som gått i ett par skor”, men hejdade mig. Han kan fortfarande inte gå, så där har tiden stått stilla. Samtidigt har både hans skor och sandaler börjat bli för små. Redan! Det är när det gäller de sakerna, hans kläder, man märker att tiden faktiskt går och att han växer så det knakar. Nu går det inte längre köpa bodys i hans storlek, utan jag får sy kläder till honom. Först sydde jag helt nya bodys. De blev fina när jag väl kom på hur jag skulle göra. Efter ett tag började jag fundera på ifall det inte fanns något annat sätt man kunde göra kläder till honom på som gick lite snabbare. Jo då! Jag köpte nya fina t-shirts till honom, både med lång och kort ärm. Sedan tvättade jag dem och sprättade upp den nedre fållen på dem. Därefter tog jag fram hans gamla bodys, valde ut en i matchande färg, och klippte av den strax under mitten. Sedan sydde jag ihop t-shirten med bodyunderdelen. Klart!  Nu har jag fyra t-shirtar, sprättade och klara som väntar på att bli ihopsydda med sina nya underdelar. Det kommer bli så fint. Överdelen som blir över på den avklippta bodyn syr jag ihop med med underdelen från en annan body, men då klipper jag av den bodyn en bit över mitten. När alla gamla bodys är omsydda får jag väl återgå till att sy helt nya bodys. Jag, som egentligen inte är någon hejare på att sy, blir bättre och bättre och dessutom är det så himla kul att se sin lille parvel i kläder som man själv har gjort åt honom på ett eller annat sätt.

Sedan jag skrev sist har vi även hunnit med att flytta till en ny lägenhet. Det är helt fantastiskt! Så himla skönt att slippa släppa upp Lukas rullstol för två trappor! Nu bor vi i markplan och har dessutom både balkong och uteplats. Lukas älskar att leka ute i gräset och att stå och hänga vid staketet. Han blir överförtjust ifall det dundrar förbi en stor lastbil på gatan. En annan positiv sak med den här lägenheten är att den har badkar. Vilken lycka för Lukas! Personer med Angelmans syndrom brukar ha en extrem dragning till vatten. och Lukas glömmer aldrig vart det finns handfat eller badkar. Klär man av honom naken på kvällen vet han precis vad som är på gång. Han blir totalt sjövild på skötbordet och kiknar nästan av skratt! Just nu, innan vi får ett väggmonterat skötbord, måste vi byta på honom i vardagsrummet. Om man sätter ner honom på golvet när han har blivit befriad från både blöja och kläder, kryper han direkt till badkaret. Han skrattar hela vägen och han kryper så fort att han nästan får sladd! På morgonen får man får verkligen se upp så man inte glömmer att sätta på honom en blöja innan man tar av honom tröjan. Aj, aj, aj vad han blir arg. Hade han kunnat prata hade han sagt några väl valda ord till oss, vill jag lova. 

Nej, nu är det dags att gå och lägga sig. Lukas är på ”korttids” denna helgen. Då borde man egentligen gå och lägga sig riktigt tidigt så man hinner sova i kapp det man missat under veckorna han är hemma. Gör man det? Svar: Nej! Det är så mycket man vill göra som man inte hinner eller orkar när Lukas är hemma, så man passar på när han är borta. Jag ser på datorns klocka att minutrarna går alldeles för fort. Tur att jag inte börjar jobba förän efter lunch!

God natt!

~ av angelmamman på 14 september 2009.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: