Envis bebis!

Vändningsförsöket gick inte så bra som vi hade hoppats, utan bebisen ligger som den ligger. Huvudet upp och fötterna ner. Själva vändningsförsöket var långt ifrån trevligt, utan gjorde makalöst ont. Jag fick muskelavslappnande medel och lustgas, men samtidigt som de höll på att knåda på magen sköljde en massa känslor från Lukas förlossning över mig. Det var drygt fem år sedan, men fortfarande en öm tå hos mig. Jag använde lustgas då, och den gjorde att hela förlossningen kändes som ett svart mörker där jag inte hade varken ork eller kontroll. Det var de känslorna som kom tillbaka igår, och de gjorde mig riktigt ledsen. Läkarna och barnmorskorna trodde att jag blev ledsen över att vändningsförsöket gjorde ont och dessutom misslyckades. Det blev jag så klart, men det var ändå alla de andra känslorna som var värst.

Den stora frågan för oss är nu om vi ska planera in ett kejsarsnitt eller prova en sätesförlossning. Pest eller kolera. Ebola eller AIDS… Jag fick röntga mitt bäcken igår, och nu på morgonen ringde de från förlossningen och sade att det var tillräckligt stort för en sätesförlossning. Det finns dock några orosmoln. Bebisen väger redan ca 3,5kg och gränsen för att föda i säte går vid 4,5kg. Om jag går tiden ut är det på håret att det är möjligt. Då kan bebisen vara för stor. Om jag går över tiden blir det definitivt kejsarsnitt, förutsatt att inte bebisen vänder på sig i sista stund. Man kan ju alltid hoppas!!! Det andra alternativet är alltså ett planerat kejsarsnitt. Visst vore det skönt att få det avklarat redan v. 39, men det är det jobbiga efteråt som får oss att tveka. Det kräver väldigt mycket att ta hand om Lukas, och det blir som jag har skrivit tidigare många lyft på en dag. Visst, man ska ta det lite lugnare även efter en vaginal förlossning, men efter ett kejsarsnitt får man inte lyfta tyngre än 10 kg de första tre månaderna. Med tanke på hur stark och sprallig Lukas är lär man dessutom få många knuffar och smällar på ärret. Man kan inte direkt säga till honom: ”Nu får du krama mamma försiktigt” utan han bara slänger sig på en. Det enda som skiljer honom från Hulken är storleken och färgen… Och gullighets-faktorn såklart 🙂

Ja, nu har vi allt lite att tänka på… Ska nog gå ut i trädgården lite för att rensa tankarna.

Glad påsk!

~ av angelmamman på 22 april 2011.

4 svar to “Envis bebis!”

  1. Precis så hade vi med tänkt göra sen när Oscar förstår lite mer. Att spela in ljud han upplevt under dagen. Jag tänker på dig! Det är absolut inte lätt med alla val. Det jobbiga är när man tänker för mycket. Jag hoppas allt går bra..Många kramar

    • Ja, det är lätt att grubbla för mycket. Det är många tankar som snurrar runt, speciellt innan man somnar. Vi har i alla fall en plan nu. Om bebisen inte har kommit ut den 8 maj blir det snitt i den veckan. Hur det än blir kan vi gosa med bebisen om ca en vecka, kanske tidigare 🙂 Kram tillbaka!

  2. Tänker på er!

    Kram!
    Emil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: